Jag e så satans trött på att må dåligt.
Kräk, magont, halsbränna och hormoner som gör att - kroppen tror att den är 14 och satans arg igen/ - tror jag är i behov av mängder av godis/ - krokodiltårar trillar ner för kinderna oavbrutet, är nu en del av vardagen... Jag förstår att det bara är att acceptera, men samtidigt vill jag inget annat än att vara stark!
Jag vill kunna gå i skolan som vanligt, vara liiite trevligare mot mina medmänniskor och orka med betydligt mycket mer än vad jag gör. Men de fungerar inte. Det tar för mycket energi från mig!

Jag längtar efter min bebis mer och mer. Det är något som känns bra iaf. Jag tror oxå att allt i slutändan kommer vara SÅ värt det. Alla säger ju de iaf =)

Jag och Linus funderar nu även över att ta reda på om det e en flicka eller pojke som bor i magen. Vi e nyfikna och båda e stensäkra på att det är en liten pojke där inne. Vi får se. UL nästa gång sker på onsdag om 2 veckor. Längtar!

Har nu skaffat mig ett konto på www.familjeliv.se (guckelis) Ett tips som Linda (linus storasyster) gav mig - txn, verkar hur bra som helst! Många lika förvirrade förstagångs-mammor med knäppis-frågor som jag =) Tummen upp!

Ska försöka få i mig lite mat nu. knäckebröd blev fort äckligt och tort o dessutom behöver jag nog något ordentligt. Får bara hålla tummarna för att få behålla det... suck o stön!