Så här rädd har jag aldrig varit innan...

Ella sov länge inatt... Lite för länge tyckte hennes (nojjiga) mamma som gick upp o gjorde mat till henne även om hon inte "sagt till om de" än... När vi någon timme senare vaknade och hörde regnet piska mot rutan bestämde jag mig för att efter maten lägga ella på bröstet o ligga kvar o mysa i sängen. När jag efter ha slumrat till vaknar ligger Ella helt utslagen på mitt bröst, Jag lägger handen på hennes mage för att känna så hon andas (jag gör så ibland när hon varken låter eller rör sig i sömnen) -men denna gången känner jag inga andetag... PANIK! Med hjärtat i halsgropen nästan skriker jag på Ella, Sätter mig raklång upp och håller fågelungen i mina armar, totalt skräckslagen är jag, men precis då gnyr Ella till och grimatiserar. Jag håller henne tätt intill mig. Tårarna trillar när jag sakta vaggar henne i mina armar. Arg-Ella lugnar snabbt ner sig (blev grinig efter jag väckt henne -vilket man ju kan förstå!) o somnar medans jag ger oändliga kärleks-förklaringar till det lilla livet...
Konstigt egentligen hur en sån liten, påfrestande, skrikig, jobbig "sak" kan stjäla ens hjärta så fullständigt som Ella gjort med mitt... I paniken hann jag tänka mycket, och efteråt då tårarna kom, kom jag o tänka på hur annorlunda mitt liv blivit. Hur extremt jag älskar lilla Ella och hur jag idag, bara 1 månad efter hennes födsel, inte kan tänka mig ett liv utan henne... Fy sjutton, Älskade, älskade Ella, skräm inte din mamma på detta viset igen!


Världens vackraste <3


Kommentarer
Postat av: Mad

En mors kärlek är starkare än allt annat! Tro mig den VÄXER. Man tror inte man kan älska så högt och hårt som man kan!

2010-05-12 @ 13:38:50
URL: http://mamamad.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0