Oj. Missade STOR händelse i förra inlägget...
Ella ställde sig upp idag! Mot soffan, något gnällande o frustande, -men trots det alldeles själv!
Lycklig blev hon över sin bedrift. Jag med -STOLT! Tjoande!
... Egentligen inte stolt. -Eller jo! -Klart jag e stolt! -Men de e jag ju jämt! Jag är lättad. Otroligt lättad!
Ella har nu börjat krypa, hon äter som en häst, sover (förhållandevis) bra och ställer sig upp. Hon e duktig. Hon kämpar. -Visar att morsan inte alls behöver va orolig... -Hon kan ju!


-Biter lite på soff-kant hos Alice igår.