Fotade (inte för att jag försöker driva någon foto-blogg; då jag inte har mycket att komma med me min ikke så avancerade sony digitalkamera, dessutom e jag inte speciellt intresserad av annat än "kul-o-fjant-foto") lite i Agges föräldrars trädgård. Marias mamma e en riktig mästare när de kommer till blommor o trädgård, å snacka om att man började drömma... Florist, ett hus, en trädgård -pilla, gräva, så fröer o lökar, se ett hav av skönhet växa fram o få njuta av detta var eviga dag... Jag hoppas att detta jag just beskrivit kallas framtiden...

Charmiga Spaggen <3

Vigge poserar

Lyxkäk -som alltid då Maria e inblandad

O jordgubbar. MUMS!




Älskade plutt sover gott i sin vagn <3


Tack Aggoos, du e bäst!

Den galna polacken!

För ett tag sen läste jag en artikel som handlade om att olyckorna där spädbarn va inblandande hade ökat kraftigt. Berättelsen handlade om två barn som blivit bränskadade. Jag har innan dess läst om olyckor i bilbarn-stolar, barn som klämt av sina fingrar i barnvagnar, som har trillat ner från skötbordet och artiklar där gå-stolar ansetts vara rena självmordet.
Ändå trodde jag aldrig att något liknande skulle hända just oss, för de e väl så man tänker? "Det händer inte mig" De fanns lixom inte i min värld.
Igår hände det. Det som inte fick hända. Och hur i helvete det kunde hända förstår jag inte!
Med en styck Ella, ett ica-kort och en inhandlings-lista för veckans käk skulle jag o Ella ut o traska i det fina vädret, handla käk på hemvägen o bara njuta. Ella va trött. Hade precis ätit en mega-måltid, så ögonen gick i kors och stängdes i samma stund jag la ner henne i vagnen. Öppnade dörren och skulle köra vagnen de 2 trappstegen ner till trottoaren.
Över kanten hann jag innan olyckan va ett faktum! Liggdelen (insattsen i vagnen) tippade bakåt (alltså mot mig) och i all kaos hann jag tänka 1000 tankar... Först förstod jag nämligen inte vad som hänt -Jag trodde sufletten (heter det så?) fälldes ned och blev skräckslagen då jag insett att det var hela insattsen som "åkt av". Nästa sekund (hundradels sekund?) såg jag Ella ligga på golvet. Gallskrikande (tack o lov -att hon inte va avsvimmad, menar jag!) med huvudet ned i mattan. Jag släpper allt, lyfter upp mitt livrädda lilla hjärta, trycker in 112 på telefonen och knackar på hos grannen. Efter detta är allt en ända sörja i mitt huvud. Mina tårar sprutar samtidigt som tjejen jag pratar med på larmcentralen gång på gång säger "du måste prata längre från telefonen -jag hör dig inte!" (IDIOT-JÄVEL, Jag PRATAR VÄL SÅ FUCKING NÄRA JAG VILL? SKICKA EN JÄVLA AMBULANS ISTÄLLET, MITT BARN DOG FAN NÄSTAN -hade jag lust att skrika, men gjorde inte.) Grannen öppnar inte och instruktionerna jag får av sköterskan jag blivit kopplad till är att hålla Ella vaken tills de att ambulanspersonalen kommer. Vagnen ligger i delar ute på trottoaren och jag ser bilar köra förbi, sakta ner och kolla, men stannar, det gör ingen. Jag ringer Linus, samtidigt som Ella lugnar ner sig. Snyftar i min famn gör hon, men verkar för övrigt som vanligt. Linus säger precis som sköterskan att jag måste prata längre från telefonen då han inte hör mig. Till skillnad från henne så får han sig en avhyvling. "Skit i de då. skit samma!" gråt-skriker jag fram (Som tur e uppfattar Linus en del, sätter sig i bilen o kör -alldeles för snabbt- hem)
Ambulans-personalen kommer, lyssnar och kollar igenom Ella, jag gråter, förklarar vad som hände för 4de gången. Linus kommer hem, Ella får komma till pappa. Ler o skrattar, viftar med sina armar o har nu blivit super-glad. Jag pratar med en doktor i telefon och kommer fram till att åka in till sjukhuset med Ella för säkerhet skull, och kanske främst för min o Linus skull, som hon uttryckte det. I ambulansen somnar Ella. De får hon nu säger sköterskan. Hon får oxå en Nalle, bryr sig inte om den, men vi får ta med den som "minne" (tack för de.. eller?! :S)
Jag o Ella får sitta på en bår då vi kommer in på akuten, Sjuksköterskorna "naw:ar" när vi kommer in med Ella och som vanligt påpekar dom hur mycket hår hon har. Doktorn kommer, de gör Linus oxå (som kört bakom oss) han klämmer, känner, pratar o lyser i ögonen på Ella. (Doktorn gör de alltså, inte Linus!) Han tycker hon ser frisk ut. Inget har hänt som han kan se (förutom ett ytligt litet) sår på hakan. Vi får åka hem.

Omtumlande dag, minst sagt. Skuld, skam o rädsla var de 3 känslorna som förföljde mig under hela dagen igår. Hemska, hemska tanke på vad som KUNDE ha hänt! Hemska tanke redan det som hände!

Hur det hände förstår jag som sagt inte heller. Vi har inte haft insattsaten urplockad sen midsommar och efter det har vi användt vagnen hela helgen, Linus åkte till o med tåg med den, vi släpade den upp o ner för trappor och var ute och gick utan att den "trillat sönder". Spärrarna måste varit uppspända, för annars kan det inte hända. Men som sagt, jag förstår inte, jag gör verkligen inte det!! O även om jag självklart tänker på (speciellt eftersom den står i trappan o vem som helst kan pilla på den- vilket jag har svårt att tänka mig då vi känner alla våra grannar o även kommer väldigt bra överens med alla i huset) så försöker jag att inte göra det. Nu har det hänt o vi kan inget göra i efterhand... det blir knappast bättre av att jag går o ältar de!

Ville ändå skriva det i min blogg. -Kanske för att slippa berätta det för folk gång på gång. Kanske för att varna. Kanske var jag bara tvungen att skriva det för att lätta mitt hjärta, då jag fortfarande känner mer skuld än jag någonsin innan gjort...

-Förra gången på Mas va betydligt trevligare -Då såg Ella ut så här. Liten o alldeles, alldeles ny!

-En liten Fanny på beachen!

Handen på hjärtat (eller nästan iaf!) -Ella har nog kollat för mkt på fotbolls-vm och med det alla nationalsånger med pappsen!

Visst e de underbart när man provar något nytt o de verkligen fungerar?! När jag inatt gick upp för att leta efter något att gröpa ur mitt kliande öga med (okej, jag tänkte inte riiktigt göra de. men nästan!) ramlade jag över Linus allergi-ögon-droppar, o efter att ha läst lite löst på bruksanvisningen bestämde jag mig för att pröva. De sved (=panik o tankar på hur det vore att leva som blind) i några sekunder o sen kändes de genast bättre. När jag vaknade senare så var det nästan helt bra. lite rött, lite kladd men SÅ mycket bättre. Dessutom inte blind. KANON!

Nu blir de att gå ut på baksidan. Sola, grilla o njuta kommer förhoppningsvis att sammanfatta denna söndag.

Pratade med min goda vän Tn här om da´n. Hon hade fått dop-inbjudan till Ellas dop i juli. Lite frågande utbrast hon "Har du verkligen suttit o gjort alla för hand?"... "Ja. vadådå?" svarade jag.  "Herregud!! Den där Ella får se till att börja bli lite jobbigare, för så mycket tid ska man inte ha som mamma" tyckte Tn (fast med röstläget "Du-har-haft-en-himla-tur-o-jag-e-glad-för-din-skull" -typ!)
Så e de nog. Ella e en ängel mestadels av tiden, men då hon blir arg, då blir hon satans arg och när något inte passar så visar hon bestämt de. O med all rätt! Ändå måste jag tillägga att man nog inte få tillräckligt mycket tid trots allt. ever! -Tiden att sova. att tvätta. att äta, att träffa alla man vill eller tiden till att bara slappna av, -var tog den vägen, lixom??

Jag o Tn i början av 2009 (?)

Några av dopkorten.

Jag hatar denna datorn! Hatar!
Hade precis skrivit ett långt och rätt viktigt inlägg om Ellas tillstånd... Jag e ju lite orolig, lixom. Men sparas de? NEJ!
FUCK! (ursäkta. va tvungen!)

E på väg hem till morsan för att mysa o käka pizzasnurror me henne o brossan. Ska även passa på att få lite sol i facet så får morsan sätta sig i skuggan o hålla koll på Ella (;P)

Ella e snorig. Man hör de när hon andas och ser de i lilla näsan. Hon nyser och ögonen e lite röda, men snoret e genomskinligt och hon e lika pigg som vanligt. ingen feber heller o hon äter som hon ska... ska jag ändå va orolig?? :S



Mommo/Mammi


Morbror/Bror Victor

-Ella lirar redan luftgitarr... E hon en liten rock-star, möjligen?
(Mamma hoppas)

...Kallar vi lilla Ella när hon -som idag- får för sig att kaskad-kräka.
Stackars lilla älsklingen -både för kräket o smeknamnet, faktiskt!!

"Cascada" Samevall!

Imorgon blir det återbesök på cura (eller som min Bm sa -så vi iaf kan ordna preventivmedel till dig... -jahaja!) klockan 9.00! Detta betyder att jag måste gå upp någon gång vid 7 redan (!) -E de detta som e de "götta" när barnen fortfarande e spädisar? Att man iofs måste gå upp en massa gånger på natten, men att dom ofta sover lite längre på förmiddagen (Om inte så finns det alltid lite knep att ta till eller så väntar man ett tag o somnar om med dom någon timme senare...)

Fy sjutton. Förstår inte hur jag ska orka, ber därför en liten bön till min dotter om att sova liiite längre perioder inatt... "Älskade lilla Ella-ängeln. Om du hade sovit en LÅNG period inatt o inte velat äta var o var annan timme hade mamma varit VÄLDIGT glad..." -ungefär så låter bönen.. tror ni hon lyssnar? Jag vet inte riktigt :/

Nu blir de käk o de sista avsnittet biggest loser -o jag tänkte böla som en vattenspridare. Någon mer?? 




-Dom e ju så GRYMT duktiga!! :)

Min mobil (eller ska jag säga min fd mobil? hehe!) har som sagt gått sönder och iom detta var Linus idag tvungen att ringa till cura (där jag gått hos barnmorska då jag väntade Ella) för mitt återbesök. De dom då sa till Linus var för det första att dom nu på sommaren inte brukade ta emot återbesök då det va så fullbokat... VA?! -Varför ber dom då en ringa tillbaka efter 8-10 veckor just för återbesök?? Då får dom ju förvarna o kanske be en besöka en annan BM eller något liknande...!
För det andra va min Bm inte där idag, så hon skulle ringa mig imorgon för att se om det "gick att klämma in mig" någon dag!!
DÅLIGT tycker jag. Jag ska ha morsan me mig då jag varken har körkort eller bil o hon kan inte vilken dag som helst. Jäkla klydd. ALLTID! = Stor suck!


En annan sak jag tänkte på när jag skrev detta inlägget e att ordet "klydd" inte finns uppåt landet... Dom fattar inte vad det betyder!! Haha! Konstigt va?
Vi borde lära dom... De e ju ett JÄTTEbra ord. Tycker jag iaf :)

Snyggve!

Min o Ellas promenad avslutades (som vanligt?!) på ica. Idag inhandlades bland annat vindruvor och jordgubbar... Jag ska nämligen försöka få detta att ersätta godiset -för fy fan vilket sug jag har efter sötsaker... hela tiden!
Handlade även Loka citron som ska ersätta colan. Måste nämligen ta tag i detta nu! Så här onyttigt kan man inte leva (speciellt inte då vi e så duktiga o lagar mat varje dag -även om denna inte alltid e den mesta hälsosamma heller så e de ju betydligt bättre än att äta på donkan eller sluka en pizza) Så- fy fy! (slår mig själv på fingrarna)

Fullt upp idag o därför blir jag inte långvarig här. Duschen väntar o sen blir de tacopajs-görande, hår-fönanade, sminkande, ätandes o i-väg-me-buss(ande) ;)

Möllan väntar ikväll. Hoppas jag orkar liite längre än förra gången (då jag va hemma igen elva) -men de tror jag! Nu ska vi träffas vid nio, och att då ta bussen hem en och en halv timme senare känns mycket klent av en fd partprinsessa :)





Ella o pappa ska ha myskväll ikväll...

-Gay?

E de inte sjukt att vi redan e inne i juni? Bara 3 dagar kvar till lillasyster tar studenten, 10 dagar till Ella blir 2 månader och 24 dagar till de e midsommar!!! Helt galet!

inatt slog sessan min nytt rekord, 6 (!) timmar i sträck sov hon! Jag blev rejält chockad då jag vaknade och kollade på klockan och den stod på 8.00!! Vad hände? Har min lilla bebis gått o blivit natt-trött?? -Man kan ju alltid hoppas :)

L e o storhandlar på Willys. Jag o E stannade hemma då vädret e kass o liten bebbe på Willys inte känns vidare lockande. Dessutom kommer Vicky-liten hit o lämnar student-lakanen och spellistan (Linus o Jocke ska ju köra lastbilen som vickan o hela hennes klass ska åka på på fredag!) Sen blir det dop-korts-görande för fullt. Ska ladda upp bilder!
Jag gör dom rätt enkla, men handgjorda och personliga. Inget kort e de andra likt... men som sagt -ni får se sen :)