Moffa kom o hälsade på i förmiddags. Hade med sig Ellas jeans som vi glömde hos honom i fredags. Hade även med sig en hjärtformad liten skål till mig. Som present. "Bara för att" lixom. Söta Moffa-Daddy cool ♥

Drog till stan o träffade Malin + liten Oliver. Kom på då jag stod vid busshållplatsen att jag glömt min mobil, vilket innebar total ångest. Handikappad till max kände jag mig, men insåg att det inte fanns mycket att göra... Skulle iofs kunna gå tillbaka, hämta mobilen o ta en buss en timme senare, men nej. SÅ hemskt e de faktiskt inte att va utan den ett par timmar!!


Malin o jag styrde vagnarna mot Espresso house. Insåg ganska snabbt att de i princip var en omöjlighet att få plats då de redan stod en 20-30 (liten överdrift, möjligen) barnvagnar o trängdes på de lilla caféet. Gick därför vidare mot Waynes. Fikade gjorde vi, åt mackor o myste. Träffade Emelie som mammafikade med sin kusin...

Ella höll låda. Minst sagt. Snackade o skrek ut sina känslor, slängde leksaker runt omkring sig o kräkte ner både tröja, body o senare byxor. När vi skulle gå -å precis packat ner ungarna o grejerna, reste sig tjejen vid bordet brevid sig väldigt demostrativt. Flyttade sin dator ett HELT bord bort -förmodligen iom att vi störde. Stackars tjej, va? Satte sig vid bordet brevid två morsor, två ungar -var av en lugn, en sjövild, o trodde sig kunna plugga/jobba/facebooka (eller vad hon nu höll på med) ostört. Smart brud! -Störig dessutom... Blir irriterad på folk som surar över bebisar som låter. Dom gör de! Sätt er inte brevid! Himla inte med ögonen! Gå hem o plugga om de e så jävligt.
Ajja. Shopping gjorde att humöret vände. Jag stod inte emot. Jag e sämst. Sämst med en massa tuffa barnkläder... -De kan de va värt!