Äntligen får jag komma igång och blogga igen.
Något jag älskar, något som jag brinner för.
En ny vacker laptop som jag redan blivit beroende av är inhandlad o jag känner mig åter redo att skriva om livet, mina drömmar, tankar o frågor.

Har innan haft blogg på en annan sida, men bestämde mig för en nystart o startade denna - "guckeliis.blogg.se".
Ni undrar säkert (eller så bryr ni er inte ett skit) varför jag kallar mig just guckeliis...
Detta är p.g.a. att guckeliis varit mitt smeknamn av min pappa så länge jag kan minnas. Även om jag i tonåren önskade honom död varje gång han kallade mig det, har jag nu, på äldre (?) dar´ börjat uppskatta det. Guckeliis - rätt sött, och framför allt väldigt unikt!

Jag heter Fanny, kallas Franny, than, kuss, flurre, tuveluvan, funky, fansan, funny fanny, fakta fanny, hyllander eller som sagt Guckeliis (eller gucke, göcke eller göckelis)
Bor i en etta på 29 kvm på lorensborg i malmö o trivs som fisken (som förresten är ännu ett av mina smeknamn) i vattnet. Jobbar deltid för tillfället men hoppas på en utbildning med början till hösten.
Älskar musik i nästan alla dess slag. Dansar o sjunger kanske inte så bra - men väldigt gärna. Har hållt på med konst hela mitt liv och målar o ritar gärna när kreativiteten tar tag i mig. Älskar oxå att glida fram på mina vackra skidor i pudersnö för att sedan dricka några öl och skråla med i afterski-bandets gamla magnus uggla o ebba grön låtar tillsammans med ett par riktigt goa o partyglada kompisar.
Har säsongat 3 år i idre fjäll och har verkligen haft the time of my life där, så jag vet, om nån, hur de går till =D

Är rätt cynisk o svårflirtad, envis och hård - på ytan. För att komma inför dessa murar krävs enhel del arbete o tillit (kanske därför jag sitter här singel o ensam en tisdagsnatt... =/)
Men tror på kärlek. På RIKTIG kärlek. 
Har efter att blivit hjärtkrossad ett par gånger än inte tappat hoppet på att Han finns där ute.
Problemet är kanske att jag inte nöjer mig. Det kommer jag nog aldrig göra.
Jag vill inte ha någon för tryggheten skull - utan för kärlekens.
ja, detta kan bli en hel uppsats, så jag slutar nog här, för denna gången. Ni kommer till 100% få läsa mina tankar om kärlek och relationer många mååånga gånger till om ni fortsätter läsa denna bloggen.


Lever och andas för mina vänner, för min hopplösa, men underbara, familj,
för kärleken och hoppet, för lycka och sorg.
För livets frågor och under.
för att livet gör mig hög. även om det ibland enbart resulterar i trötthet och tyngd...