Yesterday, all my troubles seemed so far away...

Ibland, eller rättare sagt ofta, önskar jag att man kunde radera ut saker ur sitt förflutna.
För  saker, precis som bilder, som en gång känts hur bra som helst, kan idag visa sig vara ett helvete utan dess like...
Inte heller blir det lättare när de man lagt bakom sig bokstavligen verkar göra allt för att bli en del av nutiden,
och nutiden avskyr allt som har med dåtiden att göra.

Jag e så fruktansvärt förbannad på att människor verkar göra allt för att förstöra. Och att vi låter dom göra det. Att vi låter dom påverka oss.
Inte nog med att folk skriver/gör hur fan dom vill, så får dom även sin vilja genom, då vi bråkar/blir arga/upprörda över de dom orsakat!

Jag vill bara ha dig ut ur mitt liv. Du får inte plats här längre. Och jag har inte längre behovet av dig.
Så varför, varför försöker du ta dig in? Tränga dig på, när jag redan så många gånger bett dig att lämna mig, oss, ifred?



Bild från 2005...
Borta med ett knapptryck. Inte lika lätt med bilden av verkligheten, tyvärr...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0