Idag är det fettis-dagen... Min dag ju! Idag ska man kränga semlor, men jag köpte hem chokladbollar (för negerbollar e förbjudet att kalla dom nu för tiden, va?) istället =)

Ella kommer om 2 månader (idag faktiskt!... 59 dagar) och jag har så mycket som snurrar i mitt huvud... Ska jag försöka få nån remiss av min BM och gå å prata med någon eller ska jag bara ta o klara det?
Efter att alla problem med lägenhet och skola löst sig så känner jag mig inte lika rädd inför förlossningen längre. Jag tror att jag "lassade över" problemen på lilla bebbe's ankomst istället för att fokucera på det som verkligen va jobbigt (psykologist shit, som vanligt, ja!) Däremot är rädslan för rädslan fortfarande kvar. Jag vill inte börja få värkar och bli chockad och rädd då de e dax (lite sent påtänkt då lixom...) Dessutom har jag nu efter vi flyttat över två mil till närmsta förlossning och vill inte va tvungen att köras fram o tillbaka där emellan med värkar som jag tror mig själv dö av!
Jag brukar inte va en mes när det gäller smärta... kommer jag vara det i detta läget? Usch! What to do, what to do...?